Svenska Bankföreningens historia 1880-2022

Svenska Bankföreningen idag

Svenska Bankföreningen är idag, år 2022, fortfarande ett viktigt och uppskattat forum för samverkan i bankgemensamma frågor för de 30 medlemsbankerna. Uppdraget är – nu liksom som när Bankföreningen grundades år 1910 – att verka för branschens bästa och för en sund utveckling av det svenska bankväsendet, till nytta för kunderna och samhället i stort.

Under det senaste decenniet har Bankföreningen hanterat stora delar av den regleringsvåg som hade sin startpunkt i finanskrisen 2008/2009, där exempelvis ett helt nytt krishanteringsregelverk nu är på plats. Men vi ser hela tiden nya regleringsinitiativ, främst från EU, och efterfrågan på mer framåtblickande branschsamverkan inom områden som hållbarhet, digitalisering och betalningar.

För att möta de nya utmaningarna har Bankföreningen genomgått stora förändringar de senaste åren. Från att i hög grad agerat reaktivt på förslag till nya regleringar har Bankföreningen i stora delar övergått till ett mer proaktivt och projektorienterat arbetssätt. En branschgemensam klimatfärdplan, arbetet med en ny betalinfrastruktur och övertagandet av ansvaret för referensräntan Stibor är tre exempel.

De nya utmaningarna och det förändrade arbetssättet har påverkat Bankföreningens struktur genom att en betydande del av verksamheten numera drivs i branschgemensamma projekt eller inom ramen för dotterbolag.
Några exempel på dotterbolag och projekt är:
Bankinfrastruktur i Sverige AB (BSAB): Utvecklar och förvaltar bland annat en ny infrastruktur för betalningar baserad på gemensamma nordiska regelverk.
• Financial Benchmarks Sweden (FBS): Äger Swedish Financial Benchmark Facility som ansvarar för att referensräntan Stibor beräknas och publiceras.
Tambur: En gemensam portal för banker och mäklare som förenklar och effektiviserar administrationen vid bostadsaffärer.
Simpt: Tar fram branschgemensam vägledning för tolkning och tillämpning av penningtvättsregler.

Påverkansarbete

Bankföreningen är en betydelsefull remissinstans och under ett år kan uppemot 100 remisser besvaras av Bankföreningens experter. Merparten av Bankföreningens 35 anställda arbetar som experter inom olika områden och samverkar med medlemsbankerna i kommittéer och arbetsgrupper inom ramen för de tre avdelningarna Ekonomi och analys, Juridiska avdelningen samt Finansiell infrastruktur.

Bankföreningen bedriver ett aktivt påverkansarbete i banksektorns viktiga frågor och lyfter fram vilka effekter olika regleringar kan få för svensk finansmarknad och svensk samhällsekonomi. Exempel på sådana frågor är kapitaltäckning, penningtvätt och bankskatt. Bankföreningen deltar ofta aktivt i den offentliga debatten, främst genom debattartiklar, medverkan vid seminarier och genom intervjuer i media, för att sprida kunskap om bankerna och deras viktiga roll för tillväxt och välfärd. Dessutom deltar Bankföreningens experter som sakkunniga i statliga utredningar och i andra externa sammanhang.

Bankföreningens mål är att
• arbeta för att förtroendet för banksektorn ökar
• verka för väl fungerande och konkurrensneutrala regelverk som långsiktigt stärker svensk ekonomi
• verka för en väl fungerande finansiell infrastruktur och hög banksäkerhet

Internationellt arbete 

En stor del av Bankföreningens påverkansarbete sker på europeisk nivå genom främst European Banking Federation (EBF) och European Mortgage Federation (EMF), som är de europeiska ländernas gemensamma branschföreningar för banker respektive bostadsinstitut. Bankföreningens experter deltar i regelbundet i olika kommittéer och arbetsgrupper.

För att få större genomslagskraft i den europeiska debatten har Bankföreningen också ett nära samarbete med framför allt de nordiska och baltiska bankföreningarna. Tillsammans med de nordiska bankföreningarna har Bankföreningen sedan 2019 ett kontor i Bryssel. 

Ett återkommande arrangemang är det årliga Bankmötet, med framträdande föredragshållare inom finanssektorn. På Bankmötet deltar nyckelpersoner i medlemsbankerna, beslutsfattare på departement och myndigheter med inriktning mot finansmarknadsfrågor, näringslivsföreträdare samt ekonomijournalister.

Svenska Bankföreningen har 30 medlemsbanker och sammantaget har de en marknadsandel på cirka 90 procent, beräknat som andel av inlåning från allmänheten. Även finansbolag och bostadsinstitut som ingår i de stora bankkoncernerna ingår i medlemskretsen samt filialer till utländska banker som är verksamma i Sverige. Medlemsbankerna har tillsammans nästan 37 000 anställda. (Totalt finns det 120 banker i Sverige, varav 45 är lokalt förankrade sparbanker, med drygt 41 000 är anställda.)

Bankföreningens medlemsbanker – januari 2022

Avanza Bank
BlueStep Bank
Citibank Europe plc, Sverige (filial)
Collector Bank
Crédit Agricole (filial)
Danske Bank Sverige (filial)
Deutsche Bank (filial)
DNB Bank (filial)
Handelsbanken
ICA Banken
Ikano Bank
Landshypotek Bank
Lån & Spar Bank
Länsförsäkringar Bank
Marginalen Bank
MedMera Bank
Nordax Bank
Nordea Bank
Nordnet Bank
OK-Q8 Bank
Resurs Bank
Santander Consumer Bank (filial)
SBAB Bank
SEB
SkandiaBanken
Svea Bank
Swedbank
Volvofinans Bank
Ålandsbanken Sverige (filial)
Sparbanken Syd

Bankföreningens styrelse – januari 2022

Carina Åkerström, ordförande, Handelsbanken
Ledamot sedan 2019

Jens Henriksson, vice ordförande, Swedbank
Ledamot sedan 2019

Johan Torgeby, SEB
Ledamot sedan 2017 

Martin Persson, Nordea Bank
Ledamot sedan 2018

Johanna Norberg, Danske Bank
Ledamot sedan 2019

Sven Eggefalk, Länsförsäkringar Bank
Ledamot sedan 2018

Johanna Cerwall, Skandiabanken
Ledamot sedan 2018

Marie Halling, ICA Banken
Ledamot sedan 2021

Jan Olsson, Deutsche Bank
Ledamot sedan 2016

Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen
Ledamot sedan 2015