Bankerna har börjat identifiera sin påverkan på klimatet

Medlemsbankerna och Bankföreningen enades 2021 om en gemensam klimatfärdplan, ett ramverk för hur branschen ska bidra i Sveriges omställning till nettonoll utsläpp. Klimatfärdplanen innehåller en tidplan för bankernas åtaganden fram till och med 2026. Bankföreningens roll enligt klimatfärdplanen är bland annat att återkommande följa upp hur långt bankerna har kommit i sina åtaganden, och nu ligger den första uppföljningsrapporten på bordet. 

I rapporten har Bankföreningen sammanställt information från bankernas årsrapporter och gjort en fördjupande enkät med bankerna. Rapporten innehåller flera exempel från bankernas verksamhet som sätter klimatarbetet i ett sammanhang.

Hur har det varit att göra uppföljningen? Bankernas redovisning av klimatavtrycket är beroende av data som företagen som är bankernas kunder inte har börjat redovisa än. Har det påverkat själva uppföljningen?

- Vi har använt oss av offentlig data och information i hög utsträckning, så transparensen finns ju där redan. Vissa saker har det dock varit för tidigt att undersöka eftersom det saknas data, till exempel om det samlade klimatavtrycket för finansierade utsläpp i branschen. Det tog man hänsyn till i klimatfärdplanen och satte åtagandet till 2024 på just det, så det får vi återkomma till. Att vi gjort en enkät med bankerna beror delvis på att all data inte finns tillgänglig ännu, säger Maria Ferlin, ekonom med inriktning på krishantering, likviditet och hållbarhet på Bankföreningen.

Vad är det viktigaste som framkommit i uppföljningen?

- Det vi har sett är att väldigt många banker jobbar aktivt med klimatfrågan och försöker integrera den i sin verksamhet på olika sätt. Det handlar både om riskhantering och om att bidra till omställningen för att Sverige ska nå nettonollmålet 2045. De större bankerna har kommit lite längre än de mindre, vilket sannolikt är en fråga om resurser. Än så länge handlar nästan alla åtgärder om frivilliga initiativ.

Klimatfärdplanen baseras till stor del på FN:s principer för ansvarsfull bankverksamhet, PRB. De flesta av de större bankerna och många av de övriga har anslutit sig och arbetar i enlighet med dem. En praktisk konsekvens är att de har börjat identifiera var de har sin största påverkan på klimatet.

- En banks viktigaste påverkan blir vad den finansierar. Om merparten av bankens utlåning är till fastighetssektorn, då tittar man på vilka utsläpp som finns där, från till exempel uppvärmningen.

Sedan Klimatfärdplanen gjordes har ett nytt frivilligt internationellt initiativ kommit att spela en allt större roll för finanssektorn: den privata sammanslutningen Net Zero Banking Alliance, NZBA, som flertalet större svenska banker har anslutit sig till. Kraven på bankerna är högre än i PRB vad gäller att identifiera kundernas utsläpp och kräva omställningsplaner. Banken måste dessutom publicera sina egna mål för utsläppen.

- Ett exempel som finns med i uppföljningsrapporten är att flera av de större bankerna har formulerat delmål för hur mycket de ska minska utsläppen fram till 2030, till exempel i fastighetssektorn.

Vilka reflektioner har ni gjort under uppföljningen?

- Det händer väldigt mycket på det här området. Bara på den här korta tiden sedan klimatfärdplanen gjordes har de frivilliga initiativen tagit några steg till. Det gör ju att vi behöver fånga en resa i rapporten. Nu börjar regleringarna dessutom komma, säger Maria Ferlin och konstaterar att de banker som anslutit sig till frivilliga initiativ på många sätt är bättre förberedda på det som framöver blir lagkrav.

Bland regleringarna är EU-direktivet för hållbarhetsrapportering, CSRD, näst på tur. Det träder ikraft 2025. CSRD innebär bland annat att företagen som är bankernas kunder ska börja rapportera hållbarhetsdata som bankerna i sin tur använder i sin riskhantering och för att mäta sitt klimatavtryck. Även för bankerna innebär CSRD många nya rapporteringskrav.

”Bankernas väg mot klimatmålen” är den första större uppföljningen av bankernas gemensamma klimatfärdplan. Tanken är att färdplanen återkommande ska följas upp, med olika fokus beroende bland annat på vilken data som finns tillgänglig.

Se rapporten om uppföljningen av bankbranschens klimatfärdplan

Se bankbranschens klimatfärdplan