Identifiering – det första steget i kundkännedomen

I Sverige utfärdas varje år tre miljoner id-handlingar från fyra olika utfärdare. De största utfärdarna är Transportstyrelsen (körkort) och Polisen (nationellt id-kort och pass) som tillsammans står för omkring 90 procent. Skatteverket (id-kort för folkbokförda) och bankerna (SIS-kort) står för cirka 5 procent vardera. Kraven för att utfärda en id-handling varierar mellan utfärdarna. Möjligheterna att kontrollera id-handlingarna har även varit begränsade.

Att fastställa en persons identitet och att utfärda en fysisk id-handling baserat på den informationen, samt att förse de parter som vill göra en id-kontroll (banker, postombud med flera) med en fungerande kontrollprocess mot utfärdaren är en kärnuppgift för staten, anser Bankföreningen.

Historiskt sett har dock svenska staten inte tagit ett övergripande ansvar för att förse landets invånare med id-handlingar. Staten har inte heller genom lagstiftning styrt vilka id-handlingar som är utfärdade av andra aktörer som ska godkännas som legitimation. Det har dessutom lämnats fritt åt användarna att avgöra vilka kort som skall accepteras som godkänd legitimation för olika syften.

Att utfärda en fysisk id-handling
För att komma till rätta med säkerhetsbrister och skillnaderna mellan utfärdarnas olika krav för att utfärda en id-handling, föreslog Bankföreningen 2015 att en nationell gemensam utfärdandeprocess borde införas. Kraven för att utfärda exempelvis ett körkort ska vara de samma som kraven på att utfärda ett pass. Om en gemensam utfärdandeprocess inte kunde uppnås, oavsett anledning, borde antalet utfärdare minskas.

- Att minska antalet utfärdare är bra eftersom utfärdandeprocessen stärks och blir mer enhetlig, och förenklar samtidigt för bankkontoren att göra en identitetskontroll enligt handboken De sju stegen, säger Peter Göransson, expert på operativa risker och säkerhet på Bankföreningen.

2015 presenterade Bankföreningen därför en målbild för regeringen avseende svenska id-handlingar. I korthet gick den ut på att antalet utfärdare minskas och att Polisen tar det fulla ansvaret i Sverige för att utfärda id-handlingar. Den enskilt viktigaste frågan för Bankföreningen har varit att utfärdaren tillhandahåller en bättre och snabbare funktion för verifiering av id-handlingens giltighet.

2017 tillsatte regeringen id-kortsutredningen.

I mars 2019 lämnade den sina förslag som är att statligt identitetskort och pass ska vara de enda fysiska identitetshandlingar som staten utfärdar (statliga fysiska identitetshandlingar). En statlig fysisk identitetshandling ska bland annat krävas för att styrka identiteten i samband med utförande av transaktioner som omfattas av regleringen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, alltså vid kontakt med banken exempelvis.

Utredningen föreslår en ny lag och en ny förordning om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation. Utredningen föreslår att Polismyndigheten ska ha huvudansvaret för utfärdandet.

Det nya id-kortet för svenska medborgare och id-kort för folkbokförda kommer att ha liknande utseende som dagens nationella id-kort som utfärdas av Polismyndigheten. Pass kommer även fortsättningsvis att regleras i passlagen och där sker inga förändringar.

Utredningen föreslår också att körkortet inte kommer att vara en statlig identitetshandling. Anledningen till det är att körkortet inte uppfyller de säkerhetskrav som bör ställas på identitetshandlingar. Utredningens förslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Kontrollprocess mot utfärdaren
Den största förändringen på många år när det gäller giltighetskontroll av id-handlingar i Sverige skedde dock 2017 då Polismyndigheten utvecklade en e-tjänst för giltighetskontroll av svenska pass och nationellt id-kort. E-tjänsten lanserades i januari 2018 och förser banker och andra med en möjlighet att kontrollera Polisens id-handlingar online.

E-tjänsten innebär stora fördelar för flera parter i samhället:

• För medborgarna: konsumentskyddet stärks, risken för identitetsrelaterade bedrägerier minskar och tillgängligheten till Polisens växel (114 14) ökar, eftersom banker och andra inte längre behöver ringa dit för att verifiera id-handlingar.
• För Polismyndigheten: personalresurser frigörs.
• För banken: processen att validera uppgifterna på id-handlingen snabbas upp och säkerheten stärks. Kontroll via växeln tog, i bästa fall några minuter medan kontroll via e-tjänsten bara tar några sekunder.

2017 fick Polisens växelpersonal ta emot 186 000 telefonsamtal från bankerna för att kontrollera Polisens utfärdade id-handlingar. Antalet samtal hade ökat stadigt under ett antal år. Det fanns ingenting som tydde på att bankernas kontroller (penningtvätt, kundkännedom, bedrägeriprevention, identitetsstöld) skulle minska i omfattning utan snarare tvärtom.

Statistiken över antal inkomna telefonsamtal i övergången mellan den manuella rutinen och e-tjänsten visar tydligt att en väl designad e-tjänst driver en ökning av antal kontroller, vilket är positivt. I den manuella rutinen via Polisens växel gjordes 600 kontroller per dag men så fort e-tjänsten hade lanserats så ökade antal kontroller till 1 000 per dag. När användningen ökar är det viktigt att infrastrukturen runt e-tjänsten är tillgänglig, säker och pålitlig.

Utan en implementerad e-tjänst skulle förutsättningarna dessutom saknas för id-kortsutredningens förslag att Polismyndigheten ska ha huvudansvaret för utfärdande av alla id-handlingar.

- Bankernas identitetskontroller bygger på att staten garanterar identiteten. Det är också en förutsättning att staten tillhandahåller kontrollmöjligheter mot utfärdarna som bankerna kan använda sig av.

- Att antalet utfärdare av id-handlingar nu föreslås begränsas till endast Polismyndigheten är positivt. Förslaget att endast statliga id-handlingar ska godtas på banken, samt den e-tjänst som Polismyndigheten har utvecklat, borgar för enkla, snabba och säkra identitetskontroller på bankkontoren, säger Peter Göransson.   

 

Bankfokus NR 2 • JUNI 2 0 1 9