”Tusentals bankjobb hotas av riskskatten”

- Ökade kostnader leder alltid till att företagen vill kompensera sig för de kostnaderna på något sätt. Ett sätt är att höja priserna mot konsument, men det tror vi kommer vara ganska svårt för bankerna med den ökade konkurrens som föreligger. Då återstår att dra ner på personalkostnaderna, genom att minska personalstyrkan, säger Ulrika Boëthius.

- Om bankerna skulle ta ut hela kostnaden av skatten, 6 miljarder kronor, i nedskärningar motsvarar det en minskning med 6 000 anställda. Så många arbetstillfällen talar vi om. Inom hela finansbranschen, inklusive försäkring, arbetar cirka 90 000.

Vilka kategorier personal skulle vara mest i riskzonen?
- Det är nog de som har den direkta kundkontakten som eventuellt kan ersättas med mer automatiserade tjänster; en fortsättning på den trend med globalisering och automatisering som vi ser redan idag.

Kan det innebära nedlagda kontor?
- Det här kan absolut bidra till en sådan ytterligare utveckling. Att man stänger kontor är ju inte bara av kostnadsskäl, utan det är drivet också av ändrat kundbeteende. Många kunder vill ju ha de här automatiserade tjänsterna och efterfrågar inte det fysiska mötet i samma utsträckning längre. Den allmänna utvecklingen är att verksamheten koncentreras till de stora städerna, och de små kontoren som har varit serviceenheter för medborgarna utanför storstäderna blir färre.

Hur ser du på att en skatt bara träffar en viss kategori av företag?
- Vi tror att ett skattesystem för att vara legitimt måste uppfattas som transparent och att det behandlar alla på ett likvärdigt sätt. Att bestämma sig för att en bransch som är lönsam ska beskattas extra är en helt galen tanke. Varför i så fall inte redan nu titta på andra branscher som också går väldigt bra?

Regeringens argument för att införa skatten är man vill öka den finansiella stabiliteten. Vad säger du om det?
- Ja, men i stället för att fondera pengarna för att stärka den finansiella stabiliteten ska de skickas till försvaret. Det är svårt att förstå hur en ökad satsning på försvaret ska stärka den finansiella stabiliteten. Dessutom har de svenska bankerna redan en väldigt bra finansiell stabilitet jämfört med andra europeiska banker. En risk finns att kunder vänder sig till andra aktörer i stället som kan hålla lägre priser, men som inte står under Finansinspektionens tillsyn. Då kan det snarare bli så att riskerna ökar i det finansiella systemet.

- Regeringen säger att skatten ska kompensera för de indirekta skador som en finanskris kan medföra för samhället. Men det finns ingenting som visar hur man beräknar sådana skador, vilken instans som ska beräkna det, eller hur man kan härleda vad skadorna beror på. Bostadsmarknaden nämns ofta som en risk i det finansiella systemet, med skenande prisökningar och ökad skuldsättning. Men det är faktiskt inte bankerna som står för den icke-funktionella bostadsmarknaden utan det är politiska beslut som ligger till grund för den utvecklingen. Då måste man lösa det med politiska reformer, inte straffbeskatta bankerna.

Tror du att det finns andra skäl för regeringen att föreslå skatten än de som anges?
- Förslaget kommer till stor del fram därför att man kan. Det handlar om att dra in pengar till statskassan, och bankerna är en kassako som ingen kommer att försvara. Det är ingen som tycker synd om bankanställda generellt. Skulle man vilja beskatta en annan sektor med 6 miljarder så finns det alltid grupper som skulle reagera skarpt, men när det gäller bankerna är det inte många som protesterar.

4 november 2020