De nya kapitalkraven skadar Sveriges ekonomi
Sammantaget är argumenten goda för att Sveriges regering bör ansluta sig till exempelvis Frankrike och Danmark som redan motsätter sig en ogenomtänkt implementering av det nya regelverket. Exempelvis har det franska parlamentet med bred majoritet röstat för att motsätta sig en implementering så som EU-kommissionen väntas föreslå och det danska närings- och finansdepartementet har anammat en liknande position. Basel 4 kan genomföras på ett sätt som bibehåller riskkänsligheten i systemet, samtidigt som både den finansiella stabiliteten och ekonomins långsiktiga tillväxtförutsättningar värnas.
Tio år efter den globala finanskrisen har omfattande regelverk införts för banker. De internationellt beslutade reglerna har genomförts striktare i Sverige än i andra länder. De svenska bankerna är därför Europas mest välkapitaliserade. Kapitaltäckningen är upp emot 50 procent högre än grundkraven för banker som är med i bankunionen.
I den europeiska bankmyndighetens senaste stresstest var det endast i Sverige som alla stora banker skulle klara en allvarlig kris utan att nagga av det egna kapitalet trots att Sverige hade det tuffaste krisscenariot. Även krishanteringsreglerna är mer långtgående i Sverige än i andra länder och kraven på finansiering av fonder för insättningsgaranti och krishantering är avsevärt högre för svenska banker än för banker i EU:s bankunion.
Snart kan dock kapitalkraven för svenska banker komma att höjas ytterligare. I slutet av 2017 kom det internationella samarbetsorganet Baselkommittén överens om de sista beståndsdelarna i ett internationellt bankregelverk för kapitaltäckning, kallat Basel 4. Förslaget kan dock implementeras på olika sätt och det är i Sveriges fall upp till EU att avgöra hur det ska implementeras här. Ambitionen med regelverket är att banker med hög risk ska hålla mycket kapital och banker med låg risk hålla mindre kapital. I stället riskerar nu EU-kommissionens väntade förslag till implementering leda till att välkapitaliserade banker som tar låga risker drabbas tyngre av nya krav på bankers kapital än banker med hög risk.
Förklaringen till att svenska banker kan komma att tvingas till att hålla väsentligt mer kapital är på grund av ett schablonkrav på kapitaltäckning, ett så kallat golv, som inte tar hänsyn till låga risker i utlåningen. Exempelvis kommer ett svenskt företagslån, förenklat uttryckt, att behandlas som lika riskfyllt som ett indiskt eller mexikanskt. I Sverige kan därför kapitalkraven öka med 30 procent enligt Finansinspektionen, medan grekiska bankers kapitalkrav endast ökar med 4 procent.
Bankerna kan tvingas lösa de ökade kapitalkraven på olika sätt: antingen skär de ner på utlåningen till främst företag och/eller så tvingas de vältra över kostnaderna på kunderna. En ny rapport från Copenhagen Economics visar att de nya kraven kan mötas genom att bankerna antingen minskar sin utlåning med upp till en fjärdedel, det vill säga 2 300 miljarder kronor, eller ökar intäkterna genom höjda räntor för svenska bankkunder, framför allt företag, med omkring 30 miljarder kronor årligen.
En effekt av de nya reglerna kan bli att stora svenska banker förlorar i konkurrenskraft till utländska banker. Amerikanska banker har under en tid tagit ett hårdare grepp om den europeiska marknaden då de vare sig är lika hårt reglerade eller behövt hantera minusräntor. Baselregelverket kan ytterligare öka ojämlikheten i konkurrensvillkor då amerikanska banker inte drabbas alls lika hårt som europeiska banker av det nya regelverket.
Mest sannolikt blir utfallet en kombination av de tänkbara utfallen. Svenska banker kommer då att minska sin utlåning, höja kostnaderna och förlora i konkurrenskraft mot utländska banker. Konsekvenserna för samhället blir stora.
Färre investeringar i hållbarhet och innovation. Merparten av ökningen i finansieringskostnad kommer att drabba företagen som får ökade lånekostnader med upp till 50 procent. Att företag får tillgång till banklån är avgörande för produktion och sysselsättning. Med mindre tillgängligt kapital minskar företags förmåga att investera i nya innovationer och maskiner vilket begränsar den svenska ekonomins tillväxtpotential. Dyrare krediter till företag drabbar därmed även företag som vill investera i hållbar och grön innovation.
Lägre tillväxt och mindre välfärd. När finansieringskostnaderna stiger drabbas hela ekonomin. Som konsekvens kan det nya regelverket minska svensk bnp permanent med omkring 0,8 procent, motsvarande cirka 40 miljarder kronor om året i minskad produktion. Ett sådant produktionsfall motsvarar omkring 20 miljarder i förlorade skatteintäkter.
Försämrad finansiell stabilitet och fördjupad lågkonjunktur. I motsats till syftet med regelverket kommer företag med hög risk inte att drabbas nämnvärt, utan kraven faller i stället på stabila och etablerade företag som riskerar upp emot fördubblade räntekostnader. Långsiktigt kan effekten bli att stabila företag får det svårare att finansiera långsiktiga investeringar samtidigt som lånen styrs till mer riskfyllda projekt något som över tid kan hota den finansiella stabiliteten. Världsekonomin mattas nu av och regelverket kan i värsta fall införas ungefär samtidigt som svensk ekonomi är i en lågkonjunktur. I ett sådant läge kan regelverket riskera att förvärra och fördjupa lågkonjunkturen snarare än motverka den.
Sammantaget är argumenten goda för att Sveriges regering bör ansluta sig till exempelvis Frankrike och Danmark som redan motsätter sig en ogenomtänkt implementering av det nya regelverket. Exempelvis har det franska parlamentet med bred majoritet röstat för att motsätta sig en implementering så som EU-kommissionen väntas föreslå och det danska närings- och finansdepartementet har anammat en liknande position. Basel 4 kan genomföras på ett sätt som bibehåller riskkänsligheten i systemet, samtidigt som både den finansiella stabiliteten och ekonomins långsiktiga tillväxtförutsättningar värnas. En klok implementering kan tjäna Sverige väl.
Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen
Johan Hansing, chefsekonom Svenska Bankföreningen