Marknadsrätt

Utredningar

Tilläggsdirektiv till Konsumentkreditutredningen (Ju 2023:19)
Den särskilda utredaren som ska utreda genomförandet av konsumentkreditdirektivet har fått i uppdrag att även analysera och lämna förslag på hur ändringar i konsumenträttighetsdirektivet, som huvudsakligen rör distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter, ska genomföras i svensk rätt. Uppdraget i denna del ska redovisas senast 11 april 2025.
Läs kommittédirektivet

Betänkanden och promemorior

Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71)
Kommittén har analyserat hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan utformas för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd för att på det sättet bidra till en ändamålsenlig tillämpning av åtgärderna. Kommittén har huvudsakligen tittat på de   makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning och analyserat hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan motverka makroekonomiska risker som är förknippade med hushållens skuldsättning. Ett antal förslag lämnas, bland annat att det skärpta amorteringskravet tas bort och ersätts med ett enhetligt amorteringskrav om 1 procent för belåningsgrader över 50 procent.
Läs betänkandet

Ett nytt konsumentkreditdirektiv (SOU 2024:69)
EU:s nya konsumentkreditdirektiv har tagits fram för att anpassa regelverket till utvecklingen inom konsumentkreditsektorn.  Utredningens uppdrag har varit att analysera och föreslå vilka författningsförändringar och andra åtgärder som behövs för att genomföra det nya konsumentkreditdirektivet i svensk rätt. Utgångspunkten för uppdraget har varit att fokusera på de delar av direktivet där det krävs att de svenska reglerna ändras. Den nya konsumentkreditlagen föreslås få ett något utvidgat tillämpningsområde. Reglerna om god kreditgivningssed överförs till den nya lagen och det slås fast att viss typ av marknadsföring aldrig kan anse som måttfull.
Läs betänkandet

Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden (Dnr 2024/01078)
För att stärka konsumentskyddet på konsumentkreditmarknaden och för att motverka överskuldsättning föreslås att lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter ska upphävas. Det föreslås samtidigt att det ska krävas tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse för att lämna eller förmedla lån till konsumenter. Snabblåneföretag och andra företag som vill fortsätta att driva verksamhet med konsumtionslån får alltså ansöka om sådant tillstånd. Det ska dock fortfarande vara möjligt att sälja varor och tjänster på kredit, till exempel mot faktura, utan krav på tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Kravet på tillstånd ska inte heller gälla för lån till konsumenter som tillåts enligt annan lagstiftning, som bostadslån, som ges enligt lagen om verksamhet med bostadskrediter, eller kredit, som ges genom kreditkort enligt lagen om betaltjänster. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Föreslaget har varit föremål för remiss.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar

Ett nytt förbud mot spel på kredit (Fi2024/00442)
I promemorian föreslås att det i spellagen ska införas ett förbud mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter. Förbudet utgör en utvidgning av det kreditförbud som i dag finns i spellagen och som innebär att licenshavare och spelombud inte får erbjuda eller lämna kredit för spelinsatser. Syftet med det nya förbudet är att motverka skuldsättning med anledning av spel om pengar. Förbudet ska gälla för alla licenspliktiga former av spel. Det ska dock finnas en möjlighet för Spelinspektionen att besluta om undantag från förbudet för vissa typer av spel för allmännyttiga ändamål. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 1 april 2025.
Läs promemorian

 Nytt! Vissa åtgärder för att effektivisera Allmänna reklamationsnämndens verksamhet (Fi2024/0176)
I promemorian föreslås bland annat att värdegränserna för prövning av en tvist vid Allmänna reklamationsnämnden (ARN) höjs med 50 procent för tvisteområdena skor, textil, och allmänna tvister samt för övriga tvisteområden med 75 procent. Höjningen innebär att de nya värdegränserna blir 750 kr, 875 kr, 1 750 kr respektive 3 500 kr. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2025.
Läs promemorian
Läs Bankföreningens remissvar

Regeringsförslag

En rättvis ränteskillnadsersättning som minskar hindren mot längre räntebindningstider
Regeringen föreslår en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av ett bundet bostadslån eftersom regeringen anser att dagens modell medför omotiverade kostnader för många konsumenter som vill betala sitt bostadslån i förtid. Förslaget syftar till att stärka konsumentskyddet, öka konkurrensen på bolånemarknaden och minska hindren för konsumenter som har behov av att binda sin ränta. Den nya schablonregeln innebär att konsumentens avtalade kreditränta inte längre ska ligga till grund för beräkningen. I stället ska ersättningen bestämmas utifrån den förändring i det allmänna ränteläget som motsvarar kreditgivarens direkta kostnader för förtidsbetalningen. Som jämförelseränta ska marknadsräntan för avtal om byte av räntebetalningar (s.k. swapränta) användas. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Läs lagrådsremissen

Riksdagsbeslut

Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning
Riksdagen har beslutat ändringar i konsumentkreditlagen i syfte att motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta genom att beviljas lån som de inte kan betala tillbaka. Beslutet innebär att de regler som i dag endast gäller för högkostnadskrediter, bland annat ränte- och kostnadstak, ska utvidgas till att gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta. Lagändringarna träder i kraft den 1 mars 2025.
Läs riksdagsbeslutet

En ny EU-reglering om marknader för kryptotillgångar
Från och med den 30 december 2024 gäller EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar (Mica-förordningen) och EU:s förordning om information som ska åtfölja överföringar av medel (TFR-förordningen) i Sverige. Mica-förordningen fastställer enhetliga regler för utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå medan TFR-förordningen reglerar vilken sorts information om avsändare och mottagare som ska åtfölja överföringar av medel i syfte att sådana transaktioner inte ska kunna genomföras anonymt. Riksdagen har beslutat om vissa lagändringar som krävs för att komplettera EU-förordningarna i svensk rätt. I huvudsak innebär lagändringarna nya bestämmelser om Finansinspektionens tillsynsbefogenheter och om ingripanden och sanktioner gentemot företag som bedriver verksamhet som omfattas av Mica-förordningen. Lagändringarna träder i kraft den 30 december 2024.
Läs riksdagsbeslutet