Hållbarhetsrapportering
Banker och andra företag måste vara transparanta med hur de inverkar på klimatet och miljön och hur relationen ser ut till kunder, anställda och samhället i stort. Likaså vill investerare och andra intressenter veta hur hållbarhetsfrågor påverkar banken. På kort tid har ett stort antal nya EU-regleringar införts som över tid ger ökad transparens.
Banker och andra företag kommer med start 2025 att rapportera enligt nya europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarder (förkortas ESRS). Det följer av ett EU-direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (kallas CSRD).
Det är bara väsentliga risker och möjligheter och väsentlig påverkan på omvärlden som ska rapporteras av respektive bank och företag. För banker finns sådana väsentliga hållbarhetsfrågor ofta i den så kallade värdekedjan, dvs. snarare hos kunderna än i bankens egen verksamhet. Banker ska rapportera om detta fullt ut 2028.
Banker rapporterar även om klimatrisker i bankernas riskrapporter (kallas Pelare 3-rapportering) och om hur finansieringen och investeringarna förhåller sig till EU:s gröna taxonomi.
Transparens i hållbarhetsfrågor är inget nytt för bankerna. Många banker och andra företag har tidigare varit med och tagit fram och rapporterat enligt frivilliga standarder. Flera av dessa är fortfarande aktuella och kan röra specifika frågor, exempelvis gröna obligationer.
Att fånga väsentliga hållbarhetsfrågor hos kunderna kräver mycket insamling av data och analys, vilket är en utmaning. Över tid kommer bankernas rapportering att bli mer rättvisande och heltäckande i takt med att mer kvalitativa data blir tillgängliga från företagskunder och myndigheter.
Bankföreningen arbetar för att transparensregleringen ska vara ändamålsenlig. Rapporteringen måste kunna tas fram effektivt och ge den transparens som efterfrågas. Vi skapar forum för medlemmarna att diskutera hur regleringen kan genomföras på ett bra sätt. Vi verkar för att myndigheter ska tillhandahålla sådan data som behövs för rapporteringen.